Surah Al-Qiyamah (Uppståndelsen)

سُورَةُ القيامة

بِسۡمِ ٱللَّهِ ٱلرَّحۡمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ

1. لَآ أُقۡسِمُ بِيَوۡمِ ٱلۡقِيَٰمَةِ ﴿١﴾

   75:1 Jag svär vid uppståndelsens dag,

2. وَلَآ أُقۡسِمُ بِٱلنَّفۡسِ ٱللَّوَّامَةِ ﴿٢﴾

   75:2 och jag svär vid den självförebrående själen!

3. أَيَحۡسَبُ ٱلۡإِنسَٰنُ أَلَّن نَّجۡمَعَ عِظَامَهُۥ ﴿٣﴾

   75:3 Tror människan att vi inte ska sätta samman hennes ben på nytt?

4. بَلَىٰ قَٰدِرِينَ عَلَىٰٓ أَن نُّسَوِّيَ بَنَانَهُۥ ﴿٤﴾

   75:4 Jo, vi är kapabla att till och med återställa hennes fingerspetsar.

5. بَلۡ يُرِيدُ ٱلۡإِنسَٰنُ لِيَفۡجُرَ أَمَامَهُۥ ﴿٥﴾

   75:5 Men människan vill leva i trots och synda livet ut.

6. يَسۡـَٔلُ أَيَّانَ يَوۡمُ ٱلۡقِيَٰمَةِ ﴿٦﴾

   75:6 Hon frågar [hånfullt]: ”När infaller egentligen denna återuppståndelsens dag?”

7. فَإِذَا بَرِقَ ٱلۡبَصَرُ ﴿٧﴾

   75:7 [Det är dagen] då blicken stelnar [av fasa]

8. وَخَسَفَ ٱلۡقَمَرُ ﴿٨﴾

   75:8 och månen blir alldeles mörk,

9. وَجُمِعَ ٱلشَّمۡسُ وَٱلۡقَمَرُ ﴿٩﴾

   75:9 och solen och månen slås samman.

10. يَقُولُ ٱلۡإِنسَٰنُ يَوۡمَئِذٍ أَيۡنَ ٱلۡمَفَرُّ ﴿١٠﴾

    75:10 Den dagen ska människan ropa: ”Vart kan jag fly?”

11. كَلَّا لَا وَزَرَ ﴿١١﴾

    75:11 Men nej, det finns ingenstans att fly!

12. إِلَىٰ رَبِّكَ يَوۡمَئِذٍ ٱلۡمُسۡتَقَرُّ ﴿١٢﴾

    75:12 Den dagen är det hos din Herre ni ska finna er slutdestination.

13. يُنَبَّؤُاْ ٱلۡإِنسَٰنُ يَوۡمَئِذِۭ بِمَا قَدَّمَ وَأَخَّرَ ﴿١٣﴾

    75:13 Då ska människan underrättas om allt hon gjort och allt hon försummat.

14. بَلِ ٱلۡإِنسَٰنُ عَلَىٰ نَفۡسِهِۦ بَصِيرَةٞ ﴿١٤﴾

    75:14 I själva verket är människan fullt medveten om [sanningen om] sig själv,

15. وَلَوۡ أَلۡقَىٰ مَعَاذِيرَهُۥ ﴿١٥﴾

    75:15 även om hon kommer med ursäkter.

16. لَا تُحَرِّكۡ بِهِۦ لِسَانَكَ لِتَعۡجَلَ بِهِۦٓ ﴿١٦﴾

    75:16 Rör inte din tunga i hast för att upprepa [uppenbarelsen].

17. إِنَّ عَلَيۡنَا جَمۡعَهُۥ وَقُرۡءَانَهُۥ ﴿١٧﴾

    75:17 Det ankommer oss att bevara den [i ditt hjärta] och [underlätta för dig] dess recitation.

18. فَإِذَا قَرَأۡنَٰهُ فَٱتَّبِعۡ قُرۡءَانَهُۥ ﴿١٨﴾

    75:18 När vår [ängel] reciterar den för dig, lyssna då uppmärksamt.

19. ثُمَّ إِنَّ عَلَيۡنَا بَيَانَهُۥ ﴿١٩﴾

    75:19 Sedan åligger det oss att klargöra dess innebörd.

20. كَلَّا بَلۡ تُحِبُّونَ ٱلۡعَاجِلَةَ ﴿٢٠﴾

    75:20 Men sanningen är att ni älskar det flyktiga [jordiska livet].

21. وَتَذَرُونَ ٱلۡأٓخِرَةَ ﴿٢١﴾

    75:21 och försummar det kommande.

22. وُجُوهٞ يَوۡمَئِذٖ نَّاضِرَةٌ ﴿٢٢﴾

    75:22 Den dagen strålar vissa ansikten [av glädje],

23. إِلَىٰ رَبِّهَا نَاظِرَةٞ ﴿٢٣﴾

    75:23 när de blickar mot sin Herre.

24. وَوُجُوهٞ يَوۡمَئِذِۭ بَاسِرَةٞ ﴿٢٤﴾

    75:24 Medan andra ansikten är dystra;

25. تَظُنُّ أَن يُفۡعَلَ بِهَا فَاقِرَةٞ ﴿٢٥﴾

    75:25 förvissade om att ett förkrossande straff väntar dem.

26. كَلَّآ إِذَا بَلَغَتِ ٱلتَّرَاقِيَ ﴿٢٦﴾

    75:26 Verkligen! När själen når halsgropen

27. وَقِيلَ مَنۡۜ رَاقٖ ﴿٢٧﴾

    75:27 och det sägs: ”Finns det ingen som kan bota honom?”,

28. وَظَنَّ أَنَّهُ ٱلۡفِرَاقُ ﴿٢٨﴾

    75:28 och personen inser att slutet har kommit,

29. وَٱلۡتَفَّتِ ٱلسَّاقُ بِٱلسَّاقِ ﴿٢٩﴾

    75:29 och svårighet läggs till svårighet;

30. إِلَىٰ رَبِّكَ يَوۡمَئِذٍ ٱلۡمَسَاقُ ﴿٣٠﴾

    75:30 den dagen är det till din Herre han ska föras.

31. فَلَا صَدَّقَ وَلَا صَلَّىٰ ﴿٣١﴾

    75:31 Han varken trodde eller förrättade bönen,

32. وَلَٰكِن كَذَّبَ وَتَوَلَّىٰ ﴿٣٢﴾

    75:32 utan förkastade sanningen och vände den ryggen,

33. ثُمَّ ذَهَبَ إِلَىٰٓ أَهۡلِهِۦ يَتَمَطَّىٰٓ ﴿٣٣﴾

    75:33 och gick sedan tillbaka till sitt folk, full av högmod.

34. أَوۡلَىٰ لَكَ فَأَوۡلَىٰ ﴿٣٤﴾

    75:34 Elände över dig! Elände!

35. ثُمَّ أَوۡلَىٰ لَكَ فَأَوۡلَىٰٓ ﴿٣٥﴾

    75:35 Ja, elände över dig! Elände!

36. أَيَحۡسَبُ ٱلۡإِنسَٰنُ أَن يُتۡرَكَ سُدًى ﴿٣٦﴾

    75:36 Tror människan verkligen att hon ska lämnas vind för våg [utan bud och räkenskap]?

37. أَلَمۡ يَكُ نُطۡفَةٗ مِّن مَّنِيّٖ يُمۡنَىٰ ﴿٣٧﴾

    75:37 Var hon inte en utgjuten droppe säd?

38. ثُمَّ كَانَ عَلَقَةٗ فَخَلَقَ فَسَوَّىٰ ﴿٣٨﴾

    75:38 Sedan blev hon en fast blodklump, från vilken han sedan formade och fulländade henne.

39. فَجَعَلَ مِنۡهُ ٱلزَّوۡجَيۡنِ ٱلذَّكَرَ وَٱلۡأُنثَىٰٓ ﴿٣٩﴾

    75:39 Och ur detta skapade han så de två könen, mannen och kvinnan.

40. أَلَيۡسَ ذَٰلِكَ بِقَٰدِرٍ عَلَىٰٓ أَن يُحۡـِۧيَ ٱلۡمَوۡتَىٰ ﴿٤٠﴾

    75:40 Skulle då inte denne [som gjort detta] vara kapabel att återuppväcka de döda?